Inte lätt att vara liten

Vid lunchen så vaknade Elina innan vi var färdiga. Jag tog upp henne från vagnen och hon var nöjd i kanske 10 minuter. Gnäller lite, blir arg och jag blir tvungen att resa mig och gunga henne en stund = nöjd bebis!
Christer vill hålla henne i sin famn så hon får sitta där en stund. 10 min senare så börjas det igen, gnäller, blir arg och han får resa sig. Men denna gången ställer han ner henne på marken så hon får syn på myrorna = glad fascinerad bebis. Och där stod hon och tittade en bra stund Innan hon även tröttnade på det. 
 
Tänk att humöret kan svänga så snabbt. 
 
 
Myrorna hittade en liten spagettibit som dom kämpade med att dra bort till boet. Snacka om teamwork! :)
 
Nu blir det till att slappa på rummet en stund, lyssna på pratglad bebis som har massor att berätta om dagen innan vi ska ut på nästa försök till att äta en hel måltid tillsammans utan avbrott. :)
 
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0