Alltså jag tänkte att ja jag går med hundarna till dagis och hämtar Elina så kan vi gå direkt till lekparken sen. Det fick jag ju ångra rätt snabbt. Min första promenad själv med alla hundarna och barnvagnen och det var KAOS! 

Mili och Harry muppade sig och skällde på allt och alla, och Suki var mer vild än tam och bara drog som en tok och var allmänt skotjobbig. Ingen hund lyssnade överhuvudtaget så jag kände mig förbannad och maktlös redan när vi kom fram till dagis. Sen fortsatte skitpromenaden till lekparken, och då med en gnällig Elina också. Jag fick typ psykbryt och ringde min mamma som fick komma och hämta hundarna och köra hem dom.. Jahapp bara att sätta fart ordentligt och träna ALLA hundarna. Idag var dom såna som man får skämmas för. Och jag märker så tydligt att jag själv inte har gått med dom på ett tag. Känns som att man får börja om. 

Men nu är vi äntligen hemma efter mitt psykbryt så jag kan varva ner i soffan. Båda barnen har somnat och det gör inte mig ett dugg. Lite tid att andas, fundera, analysera vad som egentligen hände på promenaden. För det där vill jag inte ha med och göra mer. FY!!!

Måste lägga upp en plan nu och verkligen tänka varje steg. Vill få ett slut på dessa beteenden. Och allt hänger på mig. Bara kämpa på och ha tålamod. Men idag kolade jag verkligen över och därför var det bäst att bara låta mamma hämta hundarna.

Känner mig i alla fall väldigt misslyckad idag som hundägare.